Efter ett föredrag om betygssättning för lärare skrev en av dem sen i utvärderingen att det var så skönt att höra att skolmyndigheterna ändrat så att man nu fick tolka kriterierna. Att lärare behöver tolka kriterier (och tidigare kunskapskrav) var något vi klargjorde när jag ledde arbetet med de Allmänna råd om Betyg och betygssättning som kom ut 2018. Samma skrivning finns även i de uppdaterade råden som kom 2022, då var jag med som extern expert.
Att ord och texter alltid kan tolkas borde inte vara en nyhet men det var inget som det talades om under implementeringen av kunskapskraven. En anledning till det var kanske den skarpa skrivningen i skolförordningen om att kunskapskraven preciserade vilka kunskaper som krävdes för respektive betyg. Det, tillsammans med den skarpa skrivningen om att för betyget C och högre måste alla krav för C vara uppfyllda ledde till att det talades om att för till exempel C måste allt vara på minst C – varenda stycke, mening, ord och bokstav. Inget utrymme för tolkning här. Och ord och bokstäver var det gott om – i många fall över 300 ord. Så här i efterhand är det tydligt att funktionen för kunskapskraven var oklar när de togs fram och således kommunicerades det att att de skulle användas både för bedömning av enstaka uppgifter och för betyg (jag har tidigare skrivit om det här). Krav eller kriterier kan inte samtidigt ha båda dessa funktioner – för att fungera för bedömning av enstaka uppgifter behöver de vara detaljerade och uppgiftsspecifika men för bedömning av ett brett underlag behöver de vara övergripande. De har därför varit något av en skvader – en hybrid som fungerat dåligt för båda dessa funktioner. Det talades då inte om heller om möjligheten att göra en professionell läsning och tolkning, utan det framstod mer som att kunskapskrav, kurs- och ämnesplaner skulle läsas som fan läser bibeln. Sixten Marklund på Skolöverstyrelsen skrev förtjänstfullt att det “…är man inte betjänt av” i samband med att Lgr80 infördes.
Vad kan det då innebära att läsa och tolka kunskapskrav? Dels handlar det om hur man läser dem när man jämför underlaget med kriterierna. Även om det bara står att lärare ska titta både på delar och helhet när de gör en sammantagen bedömning vid betygssättning och enbart för betygen D-A bör det i princip alltid gälla om summativ bedömning ska vila på vetenskaplig grund. Det beror på att det kan vara svårt att enbart läsa delar eftersom de ofta är funktionella, dvs. att kunnande som beskrivs i olika delar ofta är sammanflätade och inte kan läsas vart och ett för sig (se till exempel Lundgren, 2020). Det är exempelvis svårt att bara läsa kriterierna i matematik om hur eleven löser problem utan att samtidigt läsa delen om vilka kunskaper eleven har om matematiska begrepp och kanske delen om hur eleven för ett matematiskt resonemang. Det är också så att man ibland behöver zooma ut och ställa sig frågan: “Vilka kriterier eller betygssteg beskriver bäst elevens kunskaper i matematik?” Då gör man det genom sin expertis och internaliserade kunskap om vad som krävs för respektive betyg vilket innebär en mer övergripande läsning av kriterierna.
Det är också viktigt att kriterierna läses och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits (Skolverket, 2022). Att betygskriterierna behöver läsas och tolkas i relation till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits innebär att olika delar och underlag viktas olika tungt vid betygssättningen. Läraren fäster då större vikt vid sådana kunskaper som betonas i syftet eller som kan kopplas till stora och särskilt väsentliga delar av det centrala innehållet och som därmed har fokuserats i undervisningen.
Istället för att som tidigare skriva att kunskapskraven preciserade vilka kunskaper som krävs för ett betyg skriver Skolverket nu i sina kommentarer till de allmänna råden om betyg och prövning (2022) att: “Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper i tre steg E, C och A.” Det innebär att de inte behöver läsas ordagrant utan att det kan finnas andra likvärdiga kännetecken än just de som beskrivs, eller att ord och meningar kan just tolkas. I NO-ämnena framstår det som att det enda sättet att visa sitt kunnande om biologiska (eller kemiska/fysikaliska) begrepp är hur man “beskriver och förklarar samband”. Men, allt i biologi är inte enkelt påvisbara samband av typen om A så B. Det kan likväl handla om hur eleven beskriver och förklarar förlopp, fenomen eller företeelser. Lärare behöver således göra en professionell läsning och tolkning.
I kommentarerna står även att läraren läser och tolkar kriterier utifrån sin erfarenhet och ämneskunnande. Att göra en professionell tolkning är inte samma sak som att göra en privat tolkning, det senare är inte möjligt och skulle kunna innebära att hitta på helt egna kriterier eller bedöma sådant som inte ska bedömas. Att göra en professionell tolkning innebär att lärare i en praxisgemenskap – lärare som undervisar samma skolform, årskurser och ämnen – kan förklara och göra sig förstådda kring hur de tänker när de tolkar kriterier. Lärare i en praxisgemenskap har en samsyn och grundläggande synsätt kring kunskap, lärande, undervisning och värderingar. Det innebär också att om en grupp av professionella lärare har svårt att tolka eller ens förstå vad som avses är det inte lärarna det är fel på utan betygskriterierna. Samsynen i gruppen kan förstås vara skenbar, det visade en studie där den grupp av lärare som i samtal framstod som mest samstämmiga senare, när de värderade det egna underlaget, var minst samstämmiga (Blomqvist, 2018). Studien visar på vikten av hur lärare samtalar om kunskap, kriterier, kurs- och ämnesplaner och hur kunskap kan värderas.
Så – läs inte betygskriterier som fan läser bibeln.
Källor
Blomqvist, P. 2018. Är vi överens om det? Samspel och samstämmighet i svensklärares bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande. Nordic Journal of Literacy Research.
Lundgren, P. 2020. Om betyg och betygssättning – en forskningsöversikt. I: Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper. SOU 2020:43.
Marklund, S. 1980. Sixten Marklund tolkar nya läroplanen. Lärartidningen/Svensk Skoltidning.
Skolverket. 2022. Betyg och prövning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning.
Be the first to reply