Efter ett föredrag om betygssättning för lärare skrev en av dem sen i utvärderingen att det var så skönt att höra att skolmyndigheterna ändrat så att man nu fick tolka kriterierna. Att lärare behöver tolka kriterier (och tidigare kunskapskrav) var något vi klargjorde när jag ledde arbetet med de Allmänna råd om Betyg och betygssättning som kom ut 2018. Samma skrivning finns även i de uppdaterade råden som kom 2022, då var jag med som extern expert. Att ord och texter alltid kan tolkas borde inte vara en nyhet men det var inget som det talades om under implementeringen av kunskapskraven. En anledning till det var kanske den skarpa skrivningen i skolförordningen om att kunskapskraven preciserade vilka kunskaper som krävdes för respektive betyg. Det, tillsammans med den skarpa skrivningen om att för betyget C och högre måste alla krav för C vara uppfyllda ledde till att det talades om att för till exempel C måste allt vara på minst C – varenda stycke, mening, ord och bokstav. Inget utrymme för tolkning här. Och ord och bokstäver var det gott om – i många fall över 300 ord. Så här i efterhand är det tydligt att funktionen för kunskapskraven var oklar när de togs fram och således kommunicerades det att att de skulle användas både för bedömning av enstaka uppgifter och för betyg (jag har tidigare skrivit om det här). Krav eller kriterier kan inte samtidigt ha båda dessa funktioner – för att fungera för bedömning av enstaka uppgifter behöver de vara detaljerade och uppgiftsspecifika men för bedömning av ett brett underlag behöver de vara övergripande. De har därför varit något av en skvader – en hybrid som fungerat dåligt för båda dessa funktioner. Det talades då inte om heller om möjligheten att göra en professionell läsning och tolkning, utan det framstod […]
