Måste man skriva mål på tavlan?

På vissa skolor bestäms ibland att alla lärare måste skriva mål för lektionen på tavlan. Det är även något som Skolinspektionen signalerar är önskvärt genom sina observationsmallar och vad de lyfter som positivt i sina inspektionsrapporter. Är det då något man måste göra som lärare? Nej. Är det något som har tydlig evidens? Nej. Så varför görs det då? Jag tänker att det kanske vid en första tanke kan framstå som något som är bra och tydligt för eleverna, men det kan vara en skenbar tydlighet av flera skäl. Det kan till exempel handla om att:

• det kan vara svårt även för mycket erfarna lärare att sätta ord på vad ett kunnande egentligen består i
• det är svårt att formulera mål som elever kan förstå innan de förstått innehållet i det målet handlar om
• det är svårt att formulera mål för enstaka lektioner när ett kunskapsområde sträcker sig över en längre period
• alla lektioner har inte specifika mål utan läraren kanske testar ett nytt sätt ett arbeta och utvärderar först efteråt vilket lärande som blev möjligt.

Om man ändå måste skriva mål finns förstås en risk för att kunskapsambitionerna sänks när man försöker vara tydlig, till exempel genom att skriva att eleverna ska kunna ge två orsaker och en konsekvens eller producera en viss mängd text. Fokus hamnar lätt på formen för hur kunskapen kan visas, inte på kunskapen i sig. Eller som Dylan Wiliam har skrivit:

“The clearer you are about what you want the more likely you are to get it but the less likely it is to mean anything.”

Dylan Wiliam lyfter en till anledning till varför det kan vara problematiskt med att inleda en lektion med att prata om målen: det kan vara tråkigare än att inleda lektionen med exempelvis en fråga eller berättelse.

Ett argument som används för att delge elever mål på tavlan eller genom planeringar är att det är en av fem strategier inom formativ bedömning…men vem är formativ-bedömnings-guru om inte Dylan Wiliam…?!

Om man skulle samla in de mål som skrivs på tavlor eller i planeringar runt om i landet – vad skulle det vara för mål? Jag tror att de skulle skifta i konkretionsnivå, innefatta mål som snarare uttrycker formen (t.ex. två orsaker) och även vara betygskriterier rakt av. Det är säkert så att vi lärare inte menar samma sak när vi pratar om mål. Vi har inte ett gemensamt språk kring mål och använder olika begrepp (till exempel beroende på vilket lärosäte man läst på): lärandemål, lektionsmål, lärandeobjekt, specifikt kunnande, organiserande syften and what not. Och ibland har lärare inga specifika mål alls utan ett mer övergripande syfte, fluffigare mål, tankar, idéer eller förhoppningar om vad som kan vara möjligt för eleverna att lära genom hur vi undervisar och om vad.

Att inte ha specifika mål är alltså inte samma sak som att inte ha mer övergripande mål, syften eller tankar om lärande överhuvudtaget. En helt mållös undervisning däremot, där fokus tenderar att hamna mer på görande än lärande, kan vara problematisk, även om det kanske inte alltid innebär att begå undervisningsharakiri. Men det kan lätt bli lite som när Kanin (i Alice i Underlandet) frågade Alice vart hon ska gå och hon svarade: ”Det vet jag inte.” Varpå Kanin svarade: ”Då kan du gå vart du vill.” För så är det ju; har vi ingen aning om vart vi ska gå, och inte heller stämmer av under resan, då kan vi ju hamna var som helst. Och någon gång kan det kanske vara spännande men det finns ju en överhängande risk att eleverna i en sådan praktik inte får med sig väsentliga kunskaper.

Måste man skriva mål på tavlan eller i planeringar? Nej.
Får man skriva mål på tavlan eller i planeringar? Självklart.
Sen är det ju alltid bra att fråga sig: vad är det jag gör och varför och vad vet jag om hur det fungerar?