Måste man dokumentera extra anpassningar?

Det pratas mycket om lärares dokumentation och att det nog dokumenteras för mycket – men vad är det lärare dokumenterar för mycket av och varför? För ett tag sedan pratade jag med en lärarvän som sa att “man måste ju alltid dokumentera alla extra anpassningar”. När jag sa att det behöver man inte alltid letade vännen efter var det minsann stod i styrdokumenten att man behövde det. Men hittade det inte. Eftersom det inte står så där. Saker lärare måste göra står i skollag, läroplaner och förordningar. Stöd för att tolka dessa kan finnas i förarbeten, utredningar och propositioner. Saker man bör göra står i allmänna råd. Sedan ger Skolverket ut stödmaterial och skriver på sin hemsida, och även det borde ha sin grund i styrdokument eller vila på vetenskaplig grund. Jag vet lärare som upplever ett tryck på att man kontinuerligt måste dokumentera alla extra anpassningar. Det gäller både lärare i årskurser där betyg inte sätts och där betyg sätts. Om nu lärare dokumenterar mer än vad som krävs – vem eller vad har “bestämt” det? Är det rektor? Huvudmannen? Skolmyndigheterna? Lärarna själva? Eller bara att man tror att viss dokumentation behöver göras eftersom det finns en modul för det i lärplattformen? Vi börjar med att titta på vad det står om extra anpassningar i styrdokumenten. Läroplanen: “Alla som arbetar i skolan… ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar.” “Läraren ska … stimulera, handleda och ge extra anpassningar …” (Läroplanen, kap. 2.2) Skollagen:“Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå […]